Jaha ja!

Det är väl bara att krypa till korset och erkänna att veterinären hade rätt! Var och röntage Ice för att se om det fanns en liten valp där inne eller inte. Att det inte var en hel kull har jag förstått sedan några veckor tillbaka eftersom jag inte kunde känna fosterrörelser och att hon hon inte var så jätte tjock. Men i magen var det tomt och öde!
Men hon har fortfarande mjölk i juvren och en spänd tjock mage. Men veterinären trodde att den spända magen kan bero på att juvren är fyllda. Hon är inte "fläskigt" tjock och behöver inte gå på hårdbantning som tur är. Det beor väl på att jag inte har gett henne så mycket mat, eftersom jag inte varit säker på om hon var dräktigt eller inte.

Ja, ja det är bara att ta nya tag. Hon kommer att löpa igen om några månader i augusti, september. Men nu kommer jag nog att ta ett blodprov innan för att veta när hon har ägglossning mera exakt för att pricka in rätt dag!

Ice har förövrigt belönats med en Oscar för sin roll som dräktig tik!!

Nu är det bara att vänta och vänta....

Ice blev tjock nästan över en dag. Helt plötlsligt efter ca 8 veckor så har hon lagt på sig jätte mycket! Hon är spänd och rund om magen och juvren börjar svullna. Hon är tjock ganska långt fram, vid revbenen ungefär. Så nu är det bara och vänta och vänta hoppas på det bästa!! På torsdag är det meningen att det ska komma smått....

Ice och Akilles update

Pratade med en veterinär på ett större djursjukhus för ett par dagar sedan angående Ice, funderade på om jag skulle ta ett ultraljud hos dem för att få veta säkert om Ice är dräktig eller inte.
Hon bekräftade för mig att den flytning Ice hade är ett säkert tecken på att hon är dräktig. Hundar kan tydligen inte ha flytningar som vi människor. Har de en flytning så beror det på att de har en vaginit eller något och då är den gulaktig. Den jag har sett på Ice var alldeles klar och därmed den typiska "dräktighets flytningen"
Så även om det inte är många valpar så är det i alla fall några där inne!

Akilles var på utställning i helgen som var!
Det var en inofficiell utställning i Strängnäs. Den var mera tänkt som en miljöträning för honom än något annat vilket jag också nämnde för domaren.
Men det gick faktiskt bättre än jag trodde. Domaren fick gå fram och kolla igenom honom grundligt, klämma och känna och till och med titta på tänderna. Däremot ville han inte stå fint framför tältet, han förstod inte varför han skulle stå där blick stilla och låta en massa människor titta på honom! Nä, han var fullt upptagen med att hålla koll på alla människor som satt utmed ringkanten. Som svar på mitt dragandes i honom och försök att få honom att se snygg ut, ville han hellre bara lägga sig ner och spela osynlig. Domaren tyckte att jag skulle vara försiktigt med honom och inte hålla på för mycket med honom och bara se det som träning, så jag gav upp tillslut. Men han fick en väldigt bra bedömmningn, snygg är han ju!

Ice är nog dräktig!

Jag har beslutat mig för gå efter min egen instinkt istället och den säger mig att Ice är dräktig!

Alla tecken visar på att hon är det:
Vulva svullnad - check!
Illamående vid 3 veckor -check!
Svullna rosa/röda spenor -check!
Illamående vid 5 veckor -check! (är det just nu. Äter inget och har kräkts!)
Flytning vid ca 5 veckor -check! (Ska vara det enda säkra teckenet på att tiken är dräktig)
Plus att hon i dagarna tappade sin "midja".

Ja, vad ska man tro, annat än att hon faktiskt är dräktig??

Jag var tillbaka hos veterinären igen för att göra ett nytt ultraljud. Men det gick inte så bra. Ice ville inte ligga still och framför allt inte ligga på rygg. Vilket resulterade i en mycket suddig bild!

Eftersom detta är en mindre praktik som inte gör så många ultraljud i ett sådant tidigt skede, har inte veterinären samma vana som en veterinär på ett större sjukhus och vet kanske inte riktigt vad hon ska leta efter. Jag tyckte nämnligen att jag såg ett par runda mörka cirklar med något vitt i högt upp i en av bilderna och påpekade detta för veterinären och frågade om det inte var fosterblåser.

Nej! det är nog bara bajs och sådant, svarade hon. Vi ska hitta som små skelett, svarar hon då.

Men när jag gick hem och tittade på bilder på ultraljud på nätet, tycker jag att de var mycket lika den bild jag såg och skelett bildar inte fostren förrän vid ca 6 veckor!

Så idags läget står jag fast vid att Ice är dräktig! Jag kan ju faktiskt jämföra med den gången hon var skendräktig och då var jag faktiskt inte lika säker som jag är nu och hon hade framför allt ingen flytning!

Ja, egenligen kanske man inte ska göra ultraljud för de garanterar faktiskt inte någonting. Även om man ser fosterblåsor vid 3-5 veckor kan hon abortera fostren ända fram till 6 veckor. Det är ju inte förrän förlossningen är över och har gått bra och de ligger där på fällen, diande framför tiken man kan andas ut! Då har valparna överlevt både tiden i magen och förlossningen och sedan ligger ansvaret på mig att se till att de klarar resten också! Så andas ut, kanske inte i alla fall!!

Total förvirrning...

Just nu råder total förvirrning!
Jag har de senaste dagarna varit nästan säker på att Ice är dräktig. Den bestående vulvasvullnaden, hennes enorma aptit och en ökad kelighet. Att hon dessutom var illamående och kräktes på dygn 25 gjorde mig ännu mer övertygad.
Idag var det då dags för ett ultraljud för att bekräfta dräktigheten. Men veterinären kunde inte hitta några fosterblåsor! En förklaring kan vara att det fortfarande är tidigt och att blåsorna sitter så pass högt upp och därför inte syns på ultraljudet. Veterinären tyckte därför att jag ska komma tillbaka om en vecka och göra om ultraljudet och hoppas att vi får syn på små bebisar då.

Än så länge har jag inte gett upp hoppet om valpar, men det hade känts så mycket bättre om vi sett fosterblåsor idag!! Nu måste jag gå i förvirrning och väntan ytterligare en vecka.
Jag tycker synd om Ice om hon inte är dräktig! Vad ska hon göra med sin aptit! Det är inte lätt att banta när man är så himla hungrig hela tiden....

Grodor

Akilles har funnit en ny passion i livet, GRODOR!
Han tycker att de små hoppande djuren är faschinerande. Promenaderna numera går ut på att spana efter de små liven. Han skuttar glatt fram till allt som ser ut att kunna vara en groda, bruna löv, en lerklumt eller stenar. Hans glädje är stor när han råkar hitta den äkta varan. Då ställer han sig med ett framben på var sida om grodan och huvudet böjt och väntar på att grodan ska hoppa. Väntar och väntar....men den lilla livrädda grodan ligger kvar platt till marken och hoppas att det flämtande odjuret över hans huvud snart ska avlägsna sig. Men Akilles tröttnar inte så lätt. Han väntar så gärna. Men tillsist blir han lite otålig och puttar med nosen försiktigt på grodans rygg, som för att hjälpa honom att ta hoppet. När det inte hjälper puttar han lite till, och en gång till. Sedan ställer han sig igen och väntar på det otroligt roliga hoppet. Och se, då hoppar grodan lite framåt. Akilles blir överlycklig och puttar en gång till, grodan tar ett litet hopp till, Akilles puttar, grodan hoppar. Detta pågår tills matte tycker att det är dags att lämna den lilla grodan ifred. Akilles går motvilligt därifrån, redan på jakt efter nästa lilla fantastiska groda.

Trots sin storlek så kröker han inte så mycket som ett hårstrå på den mycket mindre varelsen. Han använder sig bara av sin nos mycket försiktigt. Jag var lite orolig först att han skulle ta till tassarna när otåligheten blev för stor och det skulle nog inte sluta lika lyckligt. Men det är som han förstår detta och därför är så försiktig i sina möten med sin nya kärlek.

Inget är som väntans tider...

Jag tittar och tittar på lilla Ice. Är hon inte ovanligt trött?? Är hon inte ovanligt hungrig??
Allt för att få svar på den stora frågan huruvida hon är dräktig eller inte!
De tre första veckorna är absolut tråkigast och det är inte förrän efter ca 5 veckor som magen börjar växa och är kramgo och härlig att klappa på.
Det finns dock ett enda tidigt tecken på dräktighet som man kan se redan från början. Nämnligen att vulvan behåller en viss svullnad och är mjukare.
Både Ice och dottern tittar på mig med avsmak i blicken, när jag undersöker den stackars hundens privata delar. "Kolla, visst är den svullen fortfarande? Och kolla hur mjuk den är?" Säger jag uppfodrande till dottern. Hon bara tittar på mig och utbrister. "Jag tänker inte titta där! Vad äckligt!"

Ja, ja, jag får väl hålla mig till tåls någon vecka till för att veta säkert. Man kan göra ultraljud efter ca 24 dagar.
Näsa vecka kommer jag leta tecken på att Ice mår illa. Det är en av de få gångerna jag kommer att bli glad över att hitta en spya på golvet!